Idag förknippar många Internet med frihet. En frihet som öppnar möjligheter till en mer obegränsad tillvaro. Men med frihet kommer alltid ett ansvar vilket många gånger förbises. Internet har blivit en guldkalv för dem som tillhandahåller naturliga och legala droger. Droger som i sin verkan och effekt många gånger liknar narkotikans, men som faller utanför lagstiftningens rekvisit.

 Denna uppsats handlar om två tidningars skildring av rapporteringen vid Ivar Kreugers självmord och tiden däromkring, mars och april 1932. Artiklarna har utsatts för en komparativ analys för att likheter och skillnader i innehållet skall tas fram. Genom denna analys syftar uppsatsen att undersöka skillnader på en beroende och en obunden källa i det historiska materialet. Uppsatsens resultat ger en tydlig bild av skillnader och likheter i de båda tidningarnas innehåll. Vidare framkommer det hur en obunden och en beroende källa väljer att spegla olika nyheter, vinkla dem på olika sätt rent språkligt och förbise andra.

Det aktuella arbetet fokuserade på omvårdnadsåtgärder för närstående som vid tragiska omständigheter hade förlorat en anhörig. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om sjuksköterskors omvårdnadsinterventioner i det akuta krisskedet för närstående som hastigt förlorat en anhörig. Integrerad litteraturöversikt valdes som metod för denna studie, som omfattade 5kvalitativa, 2 kvantitativa och 3 översiktsstudier samt 1 studie med blandad kvantitativ och kvalitativ metod. Vid analysen identifierades 6 omvårdnadsinterventioner: att ge emotionellt stöd och praktisk rådgivning; att förbereda närstående att ta emot information om anhöriges död; att visa respekt och omtanke om människan; att ge hjälp att ta beslut om att se eller inte se den avlidnes kropp; att identifiera närståendes individuella behov och ge stöd efter behov samt att underlätta sorgbearbetning genom tillfredsställande av andliga behov. Det framkom att en av den vanligaste omvårdnadsinterventionerna var att ge emotionellt stöd och praktisk rådgivning till närstående i det akuta krisläge då de får information om sin anhöriges död..

Bakgrund: Palliativ vård innebär den lindrande och stödjande vård som ges till patienter när kurativ vård inte längre är effektiv. Kommunikation mellan sjuksköterska och patient är en av den palliativa vårdens fyra hörnstenar och utgör en betydande del av omvårdnaden kring dessa patienter. Kommunikationen kan involvera svåra besked, emotionella och existentiella frågor samt tragiska sanningar. Syfte: Att undersöka hur blivande och legitimerade sjuksköterskor kan utbildas för kommunikation med patienter som vårdas palliativt. Metod: Litteraturstudie med viss systematik.

Schizofreni är en sjukdom som är fascinerande och en av de mest tragiska. I sjukdomsbilden ingår det autism, associationsrubbningar, ambivalens och affektiv rubbning. Schizofreni ger ett utanförskap från samhället och en känsla av ensamhet på grund av svårigheter att fungera i sociala sammanhang. Begreppen som behandlades i studien är livsvärld, subjektiv kropp och lidande. I tidigare studier har det visats att människor som lever med schizofreni upplevde en stor ensamhet och utanförskap i samhället.

I denna uppsats har jag försökt utreda mytens roll för Euripides och Sven Delblanc.Genom att använda myten är fabeln given och man behöver inte själv finna en historia att berätta. Så använder både Euripides och Delblanc myten. Den blir ett strukturerande element för de idéer man vill föra fram. Det är alltså ett idédrama och en idéroman i mytens förklädnad.Euripides Ifigenia är ett drama om människan, Delblancs en roman om konsten. Båda författarna tillbakavisar mytens sannings­halt.

Schizofreni är en sjukdom som är fascinerande och en av de mest tragiska. I sjukdomsbilden ingår det autism, associationsrubbningar, ambivalens och affektiv rubbning. Schizofreni ger ett utanförskap från samhället och en känsla av ensamhet på grund av svårigheter att fungera i sociala sammanhang. Begreppen som behandlades i studien är livsvärld, subjektiv kropp och lidande. I tidigare studier har det visats att människor som lever med schizofreni upplevde en stor ensamhet och utanförskap i samhället.

Det finns ett stort och konstant behov av sjuksköterskor inom internationellt biståndsarbete. Vad en sjuksköterska gör vid uppdrag skiljer sig från det svenska omvårdnadsarbetet. Arbetet innebär mycket glädje av att göra gott men samtidigt många tragiska upplevelser. Den här studien var empiriskt förankrad med syfte att beskriva sjuksköterskors emotionella upplevelser vid internationellt biståndsarbete för Läkare Utan Gränser. Det empiriska materialet bestod av bloggar, reseberättelser och intervjuer som analyserades och presenterades under kategorierna före, under och efter uppdrag.

Bakgrund: Varje år får föräldrarna till ca 300 barn beskedet att deras barn har cancer. Trots bra vård och god forskning är cancer den vanligaste dödsorsaken för barn upp till 15 år. Efter förlusten måste föräldrarna hantera alla de psykiska och fysiska symtom som händelsen medför. Med en ökad förståelse hos sjuksköterskan kan man lindra föräldrarnas lidande och öka deras välbefinnande.Syfte: Syftet med studien är att beskriva föräldrars upplevelser i samband av att förlora ett barn i cancer.Metod: Studien utgår ifrån sju självbiografier som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Efter förlusten av sitt barn är föräldrarna i ett stort behov av stöd. Känslor som uppstod vid bortgången var väldigt individuellt och varierade mellan lättnad och sorg.

Bakgrund: Varje år drabbas ca 300 familjer i Sverige av Det tragiska beskedet att deras barn har cancer, från den dagen blir deras liv aldrig sig likt. Allt fokus hamnar på det sjuka barnet och andra viktigare saker hamnar i skymundan. Att som sjuksköterska möta dessa familjerna kan vara både svårt och påfrestande då de inte alltid vet hur de skall bemöta familjen i sin sorg. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser i nära anslutning till barnets bortgång i cancer. Metod: Denna kvalitativa litteraturstudien är baserad på sex självbiografier och data har analyserats enligt en kvalitativ manifest innehållsanalys (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012). Resultat: Resultatet visar att när läkarna har gjort allt för att barnet skall bli frisk men det räcker inte till, känner föräldrarna att de vill göra allt de kan för att barnet skall få en sådan bra sista tid i livet som möjligt. Vidare framkommer det att när slutet är nära och föärldrarna ser hur barnet lider önskar de att barnet får somna in. Slutsats: Efter barnets död upplever föräldrrna att de har svårt att gå vidre i livet och känna glädje igen, då sorgen efter barnet är för stor. Att ha en bra relation föräldrar och vårdpersonal emellan och att de får det stöd de behöver, hjälper föräldrrna mycket i det kaotiska liv de lever. .

Suicid räknas till en av de mest tragiska händelserna i mänskligt liv. Det orsakar enormt stort lidande bland närstående såväl som stor ekonomisk förlust för hela samhället. Som sjuksköterska inom somatisk hälso- och sjukvård är det essentiellt att arbeta preventivt och identifiera suicidbenägna patienter. Syftet med litteraturstudien var att utröna faktorer som inverkar på vuxna patienters benägenhet för suicid och exemplifiera hur allmänsjuksköterskor inom somatisk hälso- och sjukvård kan förankra och tillämpa denna kunskap i praktiken. Arbetet har baserats på vetenskapliga artiklar sökta och funna genom databaserna CINAHL, PubMed, Science Direct och PsykINFO.

Demenssjukdomar är mycket utbrett och hör till de stora folksjukdomarna i Sverige. Den mest vanliga är Alzheimers sjukdom. Ofta då vi tänker på sådana tragiska livsöden är det lätt att relatera dem till människor som är i åldern sextiofem år eller äldre. Dessvärre finns det även personer som drabbas i ett tidigare skede i livet vilket kan vara redan vid femtio års ålder. Syftet med denna studie är att studera livssituationen för dessa ?yngre? personer med demens eller demensliknande symptom boende på en gruppbostad.

Inledning: Humor, glädje och skratt har varit lika framträdande i det mänskliga livet som i litteraturen, teatern och konsten sedan civilisationens begynnelse, precis som sorgen och Det tragiska. Detsamma kan dock inte sägas om psykoterapin. Uppmärksamheten på humorns funktion i terapeutisk behandling har varit ytterst begränsad.Frågeställningar: Vilken betydelse har humor när den uttrycks i den psykoterapeutiska kontexten och processen?Metod: Studie är kvalitativ. Fem psykoterapeuter intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades och tolkats utifrån en fenomenologisk hermeneutisk ansats.Resultat: Humor i terapi kan öppna upp tillvaron, ge en känsla av gemenskap, erbjuda förhållningssätt till döden samt skänka insikt.

Bakgrund: Att få ett cancerbesked vänder upp och ner på tillvaron. Den tidigare säkravardagen försvinner och ersätts av rädsla, kaos och stor osäkerhet. Syskon till cancersjuka barnhamnar många gånger i skuggan av sjukdomen. Det kan påverka den annars så starkasyskonrelationen. Syfte: Vårt syfte med arbetet var att beskriva och belysa syskons upplevelseroch behov av stöd i samband med att deras syskon får en cancerdiagnos.

Denna uppsats handlar om kuratorers känslomässiga upplevelser i mötet med cancerpatienter i livets slutskede. Fyra kuratorer på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och två från Södersjukhuset intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Uppsatsen har en kvalitativ induktiv ansats. Frågeställningar handlar om vilka känslor som uppkommer i möten med döende cancerpatienter och hur kuratorer hanterar dessa känslor. Intervjuguiden berör två områden; svårigheter och möjligheter och hanterbarhet av känslor.